Monday Morning Murmur

Hejsan!

Folk gillar nya ord. Om du använder nya fiffiga, roliga, bra, korta, snärtiga ord så ökar du chansen att läsaren stannar till och repeterar det du skrivit. Dom vill nämligen själva använda ditt nya fräscha ord så snart tillfälle bjuds. En bonus är att din ranking som avsändare stiger eftersom du blir klassad som pålitlig leverantör av det senaste och hetaste.

Ett av de allra lättaste sätten att trolla fram nya ord är att verbifiera, dvs att tillverka ett verb av substantiv, adjektiv, företagsnamn, begrepp etcetera. Ta ett ord, till exempel bildskärm. Stryk bild och häng på ett a och du har ordet skärma. Använd det ett par gånger: jag har skärmat hela förmiddagen, nu får jag inte skärma mer, måste få solljus också. Voila, ett nytt ord är fött. Om det beror på koffeinet, avgaserna eller syrebristen är svårt att avgöra, men jag tycker det blev kort och bra och säger precis vad jag vill.

Jämför den bortom overkligt kansligrå utsagan ”Nu går jag och tränar på gymmet” med verbifieringen “Nu går jag och gymmar.” Den första får en smokingmiddag på UD att framstå som frivol. Dessutom signalerar den att din biceps är klenare än hälsenan på en bofink. Verbifieringen däremot osar Magnus Samuelsson gråtande av glädje över att nu är det min själ Ladies Night som gäller.

Ety detta skrivtips är ekologiskt och rättvisemärkt har vi förbundit oss att låta 20% av utrymmet disponeras av verbifieringsmotståndarna i språkmartyrernas brigader. De menar att verbifiering gör språket otydligt och -trumvirvel- exkluderande. Det sistnämnda, mina damer och herrar, det är riktigt fult. Och visst, är du inte gamer kanske du inte förstår: ”Nu har jag gathrat (samlat) så mycket att jag måste recharga innan jag dajjar (dör). Och lyssnar du på marknadschefen som säger att vi måste kundifiera oss får du kanske nåt fuktigt i blicken, men inte av det skäl han tror (med det ordet är det garanterat en han). Eller ta de engelska verbifieringarna som kommer farande som semi-försvenskade verbala bumeranger och träffar oss rätt över tinningen på nån powerpointsittning: ”Vi bör dialogisera runt hur vi kan tanglifiera att vi incentivicerar personal som bidrar till att synergisera det vi ska produktionera.” Skräckexempel, förvisso, men likväl argument som används av språktalibanerna.

Utmaningen är att vara begriplig så att du kommunicerar (hej Fredrik Lindström!). Fixar du det är det bara att skapa på. Tänk om gissa-vilket bensinbolag skulle få oss att säga att vi ska preema istället för tanka. Oh tusen ord för glädje! Då har vi köpt argumentet att deras bensin är bättre än andras. Om tillräckligt många hakar på är det SAOL nästa.

Sug på dessa verbifieringar för att få igång den kreativa processen:

· Välja gardiner? Tyvärr inte raring. Ska ut och bärsärka (gå bärsärk) med bandygänget.

· Eller hur? Jag satt och ugglemossanade under hela presentationen (anade ugglor i mossen).

· Gräsmattan har högre IQ än den killen. Han kan inte knyta skorna utan att tavla sig (gör en tavla).

· Ey, mannen. Bruden överdrev inte när hon lovade rödbetspanga (gå pang på rödbetan).

· Plötsligt blev han väldigt bissi. Snacka om att gallerispela (spela för gallerierna).

· Jag hoppas jag inte klavertrampade nu för jag vill att ni agendar (för upp på agendan) att vänna mig på facebook.

Alltså, verbifiera mera, men var säker på att läsaren förstår. Vi är ju ute efter kärlek vid första ögonkastet.

Lycka till!

L-L

Det viktigaste först. Det gäller texten som helhet. Det gäller varje stycke. Och det gäller i varje mening. Om du vill underlätta för läsaren så helga “Det viktigaste först” såsom din moder och fader.

Dagens nyckelord är högertung. Det är inget politiskt statement utan innebär att ordet som talar om vad som händer [verbet] ska komma tidigt. Skriv verbet illa kvickt. Underlätta för läsaren. Kom till skott snabbare än en sjöman på glädjehus.

I samband med rekommendationen om högertyngd måste självfallet dess motsats, västertunga meningar, avhandlas. I dessa tas läsaren med på en månadslång ökenvandring utan vare sig vatten, mat eller kameler innan verbet, det efterlängtade målet för resan, till slut uppenbaras. Många akademiker älskar vänstertyngd och inleder därför gärna sina meningar med ord som Eftersom, För att, Mot bakgrund av, Med hänsyn till, När det gäller och Beträffande. Dessa inledningsord ympas in i akademikernas DNA i samband med att 160 högskolepoäng uppnås. Mot bakgrund av att många dessutom tror att såna här haranger utstrålar intelligens, kompetens och bildning är det inte konstigt att denna typ av bukstinna alster fyller våra inboxar. Men med hänsyn till att folk har nolltolerans mot långa inledningar bör huvudbudskapet vara tidigt placerat. Därvidlag bör lärdomarna från tidigare skrivtips om att vara kort, koncis och formulera precisa idéer som sitter tajtare än dina Calvin Klein kunna utnyttjas. När det gäller den tidigare ventilerade åsikten att även det enskilda stycket ska ha det viktigaste först kan vikten detta inte nog understrykas. Eftersom folk helst av allt vill att texten är kort, klar och kul och har begränsat tålamod med pladdrande chefer som stod sist i kön när Gud delade ut självinsikt, är långa vänstertunga drapors inverkan på genomslagskraften katastrofal.

Mjölksyra efter detta maratonstycke? Eller skippade du det helt och hoppade direkt hit för att landa i något mer inbjudande? Stycket ovan visar inte bara på vänstertyngd utan också hur det kan se ut när det viktiga står överallt och ingenstans. En vettig förstamening hade varit: “Motsatsen är vänstertunga meningar.” Alltså, skriv det viktigaste först. Näst bäst är att skriva det sist.

Andra tips för gör-det-självmeningsbyggaren:
– Rensa bland småorden som ju, typ, nog, ganska, mycket, lite, väldigt, så, liksom. Sånt ogräs gör texten vag och svag. Man kan nog säga att intrycket blir aningens svajigare om man har en del såna ganska vaga ord. Var precis så blir meningarna mycket starkare.
– Placera ord som hör ihop ihop. Då behöver inte läsaren tanka dubbla espressos för att ta sig igenom din text. En delad variant skulle kunna se ut så här: Dubbla espressos behöver då inte tankas av läsaren för att denne ska ta sig igenom.
– En mening = en tanke. En. 1. Säg det du vill och sätt punkt. Kläm inte in ytterligare en tanke som egentligen borde vara en egen mening för då blir din skapelse lika lång och obegriplig som bandymatcher på TV.
– Ett stycke – en rubrik. Även om du inte skriver ut mellanrubriker så tänk dig att varje stycke har en rubrik. Vad säger den? Ta bara med sånt som har med rubriken att göra och börja sen på nytt stycke. Bara detta tips är värt helårsprenumerationen.
– Bygg sammansatta ord. Skriv den “Den långhårige” istället för “Mannen med långt hår”. Det ger den där sköna känslan som annars bara infinner sig i släckta rum.
– Skriv inte inte. Jag är inte övertygad om att ni inte tror mig eftersom nån mejlade och sa att hon inte var orubblig i uppfattningen att vi skulle misslyckas och jag har ingen anledning att tro något annat. Dubbla negationer är knepigare än blindschack.
– Använd bindeord. Ord som alltså, men, det leder till, så att, följaktligen, däremot, först, sedan, därefter, dessutom, för övrigt, på samma sätt som, för att, därför, även om, precis som, det beror på, det resulterar i med flera, gör texten lättare att följa genom att visa hur saker hänger ihop. Ett exempel utan bindeord: Skattemyndigheten uppmanar småföretagare att inte förvara sin bokföring i bilen. Många har fått den stulen vid inbrott. Bokföring har uppenbarligen ett andrahandsvärde. Med bindeord: Skattemyndigheten uppmanar småföretagare att inte förvara sin bokföring i bilen eftersom många fått den stulen vid inbrott. Vi kan därför konstatera att bokföring uppenbarligen har ett andrahandsvärde. Meningar utan bindeord är svårare att följa än Atkinsdieten.

Lycka till!
L-L

Om du tycker att kommatering bara är för lavendeldoftande mellanstadiefröknar och kultursnobbar i svart polotröja och överdimensionerade glasögon vill jag varna för de kommande fem minuterna. Enligt FASS kan ämnet ge utslag, yrsel, illamående, klåda och karriärsvikt.

Många överdoserar kommatecken. Och det är lätt att trilla dit. Det börjar ofta med att du ser någon vän knacka dit en avgränsare mellan en huvudsats och en bisats. Du blir intresserad och tackar ja när någon under glada omständigheter frågar om du vill testa. Första gången kändes bra och du går in lite tyngre och börjar inleda meningar med Och eller Men följt av ett kommatecken. Du intalar dig själv att du kan sluta när du vill men nu börjar bisatserna bli det viktigaste och vardagslivet i förortsidyllen börjar krackelera bakom den välklippta buxbomshäcken. Till slut är du fast och ligger på offentliga toaletter och skjuter in bisatser i fullt normala meningar för att få din dagliga fix.

Skribenter av den gamla stammen anser att kommatecken bör användas rikligt, så att texten blir tydlig och lättläst. Hit räknas våra vänner engelsmännen, vilka är lika förtjusta i inskjutna bisatser som i kidney pie med mashed potatoes och överkokta morötter. Somliga älskar kommatecken, men, lägger ut dem, på de mest underliga platser, i sina meningar, och man undrar, varför. Läsaren känner sig som en alkis på ett minfält. När som helst kan det detonera i ansiktet. Andra kan skriva hur långt som helst utan att använda varken komma eller punkt trots att deras meningar ofta är så långa och komplicerade att man som läsare verkligen får kraschtesta sitt korttidsminne för att kunna hänga med och begripa vad de vill ha sagt.

Tydlighetskommatering är det nya svarta: Sätt inte komma mellan delar som redan hör ihop på ett tydligt sätt. Följande är korrekt men onödig kommatering: Jag har en kollega som erbjudits lönesäkning, vilket han kommer att acceptera. Satsa på att ge texten flyt, inte på att visa dina grammatiska kunskaper. Eller brist därpå. Grundregeln är enkel: Om du tvekar så låt bli. Trenden är färre kommatecken även om man inte behöver gå så långt som SMS-generationen som varken använder komma, punkt eller stor bokstav.

Det finns två kommateringsregler som inte bör följas längre:
Regel 1. Komma sätts mellan självständiga satser i en mening: I vår praxis finns flera fall där ersättning inte utgått, därför den anställde inte följt avtalet. Skippa kommat och upplev hur meningen flyter snabbare än kall öl på midsommarafton. Regel 2: Komma sätts runt parentetiska inskott: När det gäller frågan om vem, utöver Carlsson, som kände till saken saknas det uppgifter. Meningar med inskjutna bisatser är inte bara ett problem för HM Konungen. Dom ställer till det för oss alla eftersom vi måste minnas hela meningen innan vi förstår den. Dela upp i två meningar eller ändra ordföljden: Det saknas uppgifter om vem utöver Carlsson som kände till saken.

Begränsa din användning av komman till tre högtidliga tillfällen:
1. Vid uppräkningar där kommat ersätter bindeord (och, eller, men): Kollegan gjorde gällande att Carlsson tagit tre mandariner, två bananer, en physalis samt den sista påsen grönt te. Observera att man på svenska inte sätter komma framför bindeordet samt. Inte framför och heller.
2.Vid vissa uttryck, exempelvis dels-dels och ju-desto: Man tog hänsyn dels till de pågående arbetsuppgifterna, dels de inarbetade semesterdagarna.
3. Vid förtydliganden av ett visst ord (till exempel, framför allt, bland annat): Han nämnde flera anledningar, bland annat den så kallade våta filten.

Ta nu en vit vecka helt utan kommatecken. Börja tända av genom att pilla bort kommatangenten från tangentbordet. Låt inte bli av hänsyn till det inneboende semikolonet. Det ska inte heller användas. Gör det nu. Detta är en övning i avhållsamhet och inte för vem som helst. För att lyckas krävs envishet i klass med en lapplisa som upptäckt en Porsche Cayenne med handikapptillstånd. Har du vad som krävs?

Lycka till!
L-L
Ring 112 om yrseln håller i sig till kvällen

Om du heter Kerstin Ekman kan du sluta läsa här.

Om du skriver med den enda ambitionen att föra fram ett budskap kan du sluta läsa här.

Då borde vi bara ha bullshitkramarna kvar. Du som skriver för att visa din bildning, din kompetens och dina framfötter. Två ord i all välmening: Lägg ner. Ingen tycker om dig. Välkomna istället lågkonjunkturen och håll igen. Spara. Dra ner. Det gäller även om du är engelsman. Väldigt få av er heter Shakespeare. Tänk på det.

Förläng inte ord genom att haka på ytterligare ett ord som inte tillför något. Efter den etiska rensningen i förra tipset finns nu bara nödvändiga ord kvar. Men, är HELA ordet nödvändigt? Betrakta följande ord och markera de som ökat i tydlighet tack vare bling-blinget:
– Lokalutrymmen
– Förberedelseåtgärder
– Motsättningsförhållanden
– Övervakningsförfarandet
– Nuläget
– Framprovocera
– Distributionsarbetet
– Utbildningsaktivitet
– Inlärningsbeteende
– Problembild
– Personalsektorn
– Utvecklingsprocess
– Bakgrundsförklaring
– Lokalvårdsenheten
– Miljöförstöringssituationen
– Frågeställning
– Forskningsverksamheten
– Samtalstillfället
– Utvecklingstendenser
– Orsaksfaktorer

Du som har fler än noll markeringar, jag har sett din bil på parkeringen. Det är den där roströda Toyota Corollan av årsmodell 78 som du pimpat upp med en takspoiler och sidokjolar från Biltema. Hur kunde jag veta?

Ibland kan det behövas flera ord för att ringa in det du pratar om. Men för det allra mesta blir effekten bara att texten blir längre och svårare att förstå. Enklaste tricket i managementboken är ju att använda två synonymer efter varandra när man inte har nåt att säga:
– Vi har varken möjlighet eller kapacitet att leverera i tid
– Hela ledningsgruppen kände och upplevde det övervägande positivt
– I detta viktiga projekt går Johanna Dahl in som samordnare, koordinator och ansvarig för projektkontoret.

Inledningsvis gav vi Kerstin Ekman ledigt från dagens lektion. Det beror på att hon följer en annan regelbok: den som syftar till att leverera en läsupplevelse. Den rekommenderas inte för dig som skriver på jobbet. Var nöjd om du får över budskapet. Med författarambitioner riskerar du att skriva arbetslivets motsvarighet till stapplande pojkrumspoesi om tonårsångest. Du vill att kollegerna ska säga “Jag glömmer aldrig din text” utan tillägget “men tro mig, jag försöker”.

Lycka till!
L-L

Hade du läst detta inlägg om rubriken varit “Rubriksättning”. Kanske? Och om rubriken varit “Uppdatering om etiska regler”. Handen på hjärtat. Inte? Vad sägs om “Säkerhetsavdelningen informerar”, “Några ord från styrelsens ordförande” eller “Cancerforskare blickar framåt under innovativ konferens i England”? Fortfarande inget adrenalinpåslag? Fortfarande ingen riktig WOW-faktor? Fortfarande kraftfull impuls att deleta omedelbart?

Veckans tips handlar om rubriken. Rubriken är det första som din läsare ser och är, tillsammans med avsändaren, avgörande för om din text blir läst eller inte.

Det är tragiskt att det existerar så många rubrikmissbrukare därute och det bara är en tidsfråga innan vi ser folk smyga iväg på AR-möten:
– Hej jag heter Krister och jag är rubrikmissbrukare.
– Hej Krister!
– Jag förlorade mitt arbete, min familj och mina vänner.
– Du är modig som berättar Krister.
– Men sen fyra år är jag ren och har aldrig skrivit “Introduktion” eller “Viktiga prioriteringar” eller “Our performance” som rubrik. Det är svårt och jag känner suget ibland, men jag brukar tänka, inte nu, inte den här gången. Jag tar en situation i taget och när jag går och lägger mig är jag stolt att jag stått emot ännu en dag.
– Det är bra Krister!

Rubrikens viktigaste egenskap är att locka till läsning. Rubriken ska sälja texten. Den ska vara som en lyktstolpe i Kiruna en midvinternatt. Alla som smakar på den fastnar. Rubriken ska ge textens fördelar, dvs svara på frågan what’s in it for me? Tänk löpsedlar: 7 enkla sätt att gå ner i vikt, Platt mage på 4 veckor, eller Hur du förför, förvånar och till och med förstår henne. Vem kan motstå? Även om vi i jobbsammanhang inte kan lova naken hud, tjockare hår och vitare tänder kan vi skriva betydligt bättre rubriker. Här är några färska exempel från verkliga livet och förslag på alternativ:

– Introduktion. En väldigt vanlig och fullkomligt ointressant start. Nära släktingar är Inledning, Bakgrund och Historik. Detta är inte rubriker, det är markörer av var i texten du befinner dig. Du kan lika gärna skriva kapitel 1. Skriv vad det handlar om, till exempel -> Omorganisationen tre månader försenad.
– Uppdatering om leveransläget. Visst, du är inte komiker. Men bara för att du skriver om tråkiga saker behöver du inte göra det tråååkigt. Vad handlar texten om? -> Inga kritiska systemavbrott under Q2.
– Tidrapportering. Är tillsammans med “Jag har huvudvärk” ohotade i tävlingen om mest garanterade turn-off. Vad är budskapet? -> 1 september går Sverige över till PlanView.
– Våra Prioriteringar. Den som får salivpåslag har sannolikt redan en diagnos. Vad ska de veta? -> Nu kör Product Services igång med kunskapsöverföringen.
– Regler för skatteberäkning. Endast en tunnhårig taxeringsintendent i Tranås tycker att den rubriken slår -> Så kollar du om din skatt är för hög

Som synes har rubriken en annan viktig funktion: Den hjälper läsaren välja. Genom att läsa rubriken har man fått hela budskapet och kan avgöra om man vill läsa hela stycket eller hoppa vidare. Det betyder också att rubriken inte får luras. Det funkar ett par gånger, sen är din trovärdighet körd i botten. Rubriken ska ha täckning i texten. Enda undantaget är om du skriver för Hänt Extra.

Även om det är bra med snitsiga rubriker så undvik att anspela på hiphop-texter, byggnormer eller tyska TV-serier från 70-talet. Om de inte är bergfast cementerade bland dina läsare kommer de flesta att missa poängen. Undvik också att vara mystisk “Inget för den ovane” och att försöka vara rolig. Det kan funka, men risken är överhängande att rubriken blir lika obegriplig som att Peter Jihde fortfarande får göra TV.

Ett tips är att skriva rubriken sist. Då ser du exakt vad texten handlar om. Om du inte ser det är texten inte fokuserad. Fundera på vad ditt budskap är, skriv om och kläm dit en tydlig och lockande rubrik.

Lycka till!
L-L

VARFÖR? Det är den avgörande frågan. Varför ska du skriva? Vad är anledningen till att du sätter finger till tangentbord? Vad vill du? Egentligen.

Till dig som nu suckar och stönar och säger det vet jag väl kan jag bara säga Bra! Fint! Lyckos dig och lyckos dina läsare. Men det finns folk därute som inte vet men skriver ändå.

Vad är ditt budskap? Formulera det du vill säga i en enda mening. Hur lyder den? Om du svarar “informera lite om vårt projekt” eller ” berätta om vår nya organisation” eller kanske “presentera teamet som jobbar med vår nya strategi” så blir det noll poäng.

Om vi bortser från möjligheten att du förbereder din debut som stå-uppare så ska ditt mantra vara VetaTyckaGöra. Vad vill du att läsaren ska veta? Vad ska hon tycka? Och framför allt, vad ska hon göra när hon läst klart? Svaret ska vara väldigt konkret. Du vill att dom ska

* Veta hur dom kontaktar oss
* Fylla i sin planerade semester
* Radera gamla filer
* Besluta om mer pengar till vårt projekt
* Anmäla sig till en kurs i affärsengelska

Allt är kopplat till en respons. Dom ska göra nåt genast eller senare. När du vet det här vet du vart din text ska ta vägen. Anledningen till att stå-upparen inte behöver ställa sig frågan är att svaret är givet. Publiken ska skratta.

Om du inte kan formulera ett konkret VetaTyckaGöra bör du använda tiden till nåt bättre. För utan VetaTyckaGöra kan du visserligen skapa meningar men inte mening. Du slösar med läsarnas tid och du skapar förvirring. Om inte du vet vad du vill kommer inte dom att veta det heller.

Rabbla nu vårt mantra VetaTyckaGöra 8 gånger så att det kommer automatiskt nästa gång du skriver nåt. Seriöst. Folk kommer att tacka dig.

Lycka till!
L-L

VetaTyckaGöra VetaTyckaGöra
VetaTyckaGöra VetaTyckaGöra VetaTyckaGöra VetaTyckaGöra
VetaTyckaGöra VetaTyckaGöra